Etniska grupper i den bosniska konflikten (1992–1995)

Bosnienkriget involverade främst tre konstitutiva folk i Bosnien och Hercegovina:

1. Bosniaker (Bosniska muslimer)

• ~48% av bef. före kriget (1991 folkräkning).
• Sunnimuslimer (Hanafi), sekulära-traditionella.
• Politiskt ledarskap: SDA (Partiet för demokratisk handling), Alija Izetbegović.
• Territoriellt mål: Enhetligt, fleretniskt Bosnien.

2. Serber (Bosniska serber)

• ~37% före kriget.
• Serbisk ortodoxa kristna.
• Politiskt: SDS (Serbiska demokratiska partiet), Radovan Karadžić; militärt: VRS (Armén av Republika Srpska).
• Mål: Separation, förening med Serbien (eller "Stora Serbien").
• Yttre stöd: FR Jugoslavien (Serbien/Montenegro), JNA-rester.

3. Kroater (Bosniska kroater)

• ~15% före kriget.
• Romersk-katolska.
• Politiskt: HDZ BiH (Kroatiska demokratiska unionen); militärt: HVO (Kroatiska försvarsrådet).
• Mål: Initialt allians med bosniaker; senare separat enhet (Herceg-Bosna), förening med Kroatien.
• Yttre stöd: Kroatien (Franjo Tuđman).

Yttre aktörer

• UNPROFOR: Fredshållare (begränsat mandat, "säkra zoner" misslyckades vid Srebrenica).
• NATO: Luftangrepp (1994–95) — Operation Deliberate Force.
• Kontaktgrupp: USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Ryssland — fredsplaner (Vance-Owen, Dayton).
• Mujahideen: Frivilliga utomlands som kämpade med ARBiH (bosnienska armén).

Resultat

Dayton-avtalet (1995): Två entiteter — Federation of BiH (bosniak-kroat, 51%) och Republika Srpska (49%), svag central regering. ~100 000 döda, 2M förflyttade, folkmord vid Srebrenica (8 000+ bosniak män/pojkar).

Konflikten var inte gamla hat utan modern nationalistisk mobilisering av elit utnyttjande identitet.