Varför Storbritannien koloniserade Malawi (Nyasaland)
Storbritannien etablerade British Central Africa Protectorate (1891), senare Nyasaland (1907), av strategiska och ekonomiska skäl:
1. Ekonomisk utvinning
- Bördig mark för bosättarplantager (te, tobak, bomull, kaffe)
- Mineralpotential (kol, bauxit, sällsynta jordarter – dock begränsad utnyttjande)
- Billig arbetskraft för gruvor/plantager i Södra Rhodesien, Sydafrika
2. Strategisk geografi
- Sjön Nyasa (Malawi) som sjöfarts-/transportled
- Buffert mellan Portugisiska Östafrika (Mozambique) och Tyska Östafrika (Tanganyika)
- Länka i Kap-till-Kairo-visionen (järnväg, telegraf)
3. Missionsimperialism
- Skotske missionärer (Livingstones arv, Blantyre Mission) lade press för skydd
- Kyrkor tillhandahöll utbildning/vård – de facto kolonial administration
- Kristendom som "civiliseringsuppdrag" motivering
4. Imperial rivalitet
- Kampen om Afrika: Förutse portugisiska/tyska krav
- Berlinkonferensen (1884–85) erkände brittiskt inflytandesfär
5. Arbetskraftsreserv
Nyasaland blev ett arbetskraftreservoir för Witwatersrand-guldgruvor (Sydafrika) via WENELA-rekrytering – hemskickade pengar blev ekonomisk pelare.
Arv
Självständighet (1964) under Banda. Koloniala gränser, markförlust, arbetsmigration och missionsutbildning formar nutida Malawi.
Afrika
- Var ligger Nilen?
- Kalahariöknen: Afrikas näst största, sträcker sig över Botswana, Namibia och Sydafrika
- Rättspraxis i Senegal: Inga "ädla" byråer – alla kommersiella
- Ukai Dam (Vallabhbhai Patel Dam) på Tapi-floden, Gujarat
- Boko Harams förödande påverkan på Nigeria
- Saharas språk: En flerspråkig mosaiik
- Botswanas vildliv i siffror: 2 miljoner+ djur över nyckelarter
- Ghanas biomer: Från regnskog till savann
- Verktyg vid Johannesburgs guldfeber (1886+): Från hackor till cyanid
