Kinesiska vs. japanska religioner: Viktiga skillnader

Båda traditionerna är synkretistiska — blandar inhemska och importerade övertygelser — men deras kärnarkitekturer skiljer sig åt avsevärt.

Ingen enda "kinesisk religion." Istället ett pluralistiskt ramverk där de flesta praktiserar element av:

Konfucianism: Etisk-social filosofi (filial pietet, hierarki, ritual anständighet)
Taoism (Daoism): Harmoni med Dao (Vägen), naturlighet, odödlighetspraxis
Buddhism: Mahayana-skola (Rena Landet, Chan/Zen), förfäderriter, bodhisattva-löften
Folktro: Förfädersdyrkan, lokala gudomar, feng shui, spådom

Dessa interpenetrerar vardagen; få kineser identifierar sig med bara en.

Två pelare dominerar:

Shinto: Inhemsk, polyteistisk, kami (andar) i natur/förfäder. Shrines, renhetsritualer, festivaler (matsuri). Ingen grundare, ingen skrift.
Buddhism: Importerad via Korea/Kina (6:e århundrade e.Kr.). Stora skolor: Rena Landet, Zen, Nichiren, Shingon. Templer, begravningar, förfäderminnesceremonier.

De flesta japaner praktiserar båda: Shinto för livshändelser (födelse, giftermål), Buddhism för död/efterliv.

Aspekt	Kinesisk	Japansk
Inhemsk kärna	Konfucianism, Taoism, Folktro	Shinto
Buddhisms ankomst	1:a århundradet e.Kr. (från Indien)	6:e århundradet e.Kr. (från Kina/Korea)
Praktikstil	Samtidig, blandad	Kompartimenterad (liv vs. död)
Statens roll	Reglerad (5 officiella religioner)	Separation (efterkrigsförfattning)
Förfäderfokus	Central (filial pietet)	Central (buddhistiska riter)

Båda betonar harmoni, men Kinas är socio-etisk; Japans är ritualistisk-rening.