Nedbrytare i Kaspiska havets ekosystem

Kaspiska havet (världs största insjö, 371 000 km²) värdar en mångsidig nedbrytargemenskap som återvinner organiskt material i dess brackiga (12–13‰ salinitet) vatten:

Mikrobiella

• Bakterier: Aeroba/anaeroba heterotrofer (Pseudomonas, Vibrio, Shewanella, Clostridium) mineraliserar proteiner, lipider, kolhydrater
• Arkea: Metanogener i anoxiska sedimenter; ammoniakoxiderare i vattenpelaren
• Svampar: Jäst, mögel (Aspergillus, Penicillium) på refraktära organiska ämnen (lignin, chitin)

Mikrofauna

• Protozoer: Ciliater (Vorticella, Stentor), flagellater, amöber — bakteriegrazer, näringsåterförsörjare

Makroinvertebrater (Bentiska)

• Polychaeter: Nereis, Hediste — bioturberar sediment, ökar syrepåträngning
• Oligochaeter: Tubificider — organiskt rika mud-processorer
• Kräftdjur: Amfipoder (Gammarus, Corophium), isopoder, mysider — detritivorer, bytenbas
• Blötdjur: Vandrande mussla (invasiv), Kaspiska endemiska blötdjur (Adacna, Didacna) — filterärare, klargör vatten
• Insektlarver: Chironomider (icke-bittande myggor) — rika i profundala zoner

Ekologisk roll

Nedbrytare sluter kretsloppet: döda alger, fiskar, evertebrater → upplösta näringsämnen (N, P, Si) → primärproduktion. Kaspiska havets endemiska arter (t.ex. Kaspisk säj, störrar) bygger på denna återvunna produktivitet. Invasiva arter (Mnemiopsis leidyi, vandrande mussla) har störd bentisk-pelagisk koppling sedan 1990-talet.