Får Galápagosöarna både varma och kalla havsströmmar?

Ja, absolut. Galápagos-arkipelagen ligger vid ett **unikt oceanografiskt korsning** där stora varma och kalla strömmar möts, vilket skapar en av jordens mest extraordinära marina ekosystem.

Strömmarna

• Kall: Humboldt (Peru)strömmen — Strömmar **nordåt** längs Sydamerika, bringar **näringsrik, kallt vatten (15–20°C / 59–68°F)** från Södra oceanen. Dominerar **juni–november (Garúa-säsongen)**. Driver **uppvällning** → plankton → fisk → pingviner, sjölejon, marina iguana, flygunfähra kormoraner.
• Varm: Panama-strömmen — Strömmar **sydväst** från Centralamerika, bringar **tropiskt, näringsfattigt vatten (23–27°C / 73–81°F)**. Dominerar **december–maj (våt/varm säsong)**. Tillåter koralltillväxt, tropiska fiskar, grön sjösköldpadda häckning.
• Djup: Cromwell (Ekvatoriella underström) — **Östgående djupström** träffar de västra öarna (Fernandina, Isabela), tvingar **intensiv uppvällning** av kallt, näringsrikt vatten året runt. Skapar **produktivitetshetspunkter** (valhaj, hamnhaj).

Ekologisk konsekvens

Denna **blandningszon** tillåter **tropiska och tempererade arter att samexistera**: **Galápagos-pingviner** (endast ekvatoriell pingvin) simmar med **tropiska koraller**; **marina iguana** betar alger i kallt vatten; **vavade albatrossar** häckar på Española. **El Niño** stör detta: varmt vatten djupnar, uppvällning stoppar, näringsnät kollapsar – pingviner, iguana, sjölejon svälter. **La Niña** förstärker uppvällning – boomtider.

Galápagos är ett **naturvetenskapligt laboratorium för strömdriven evolution**.