New York kolonins ekonomi & handel (1600–1700-tal): Handel, jordbruk & slaveri

Nya Nederland (Holländska, 1624–1664) → New York (Engelska, 1664–1776) var en kommersiell maktfaktor tack vare sin strategiska hamn (NYC) och Hudson River-åtkomst.

Handel

• Pälshandel: Dutch West India Company → Engelska köpmän; bäverpälser från irokesiska & algonkinska nätverk → Europa.
• Transatlantisk handel: NYC exporterade vete, mjöl, timmer, pälser; importerade tillverkade varor, melass, förslavade afrikaner.
• Slavhandel: NYC var en stor nordamerikansk slavmarknad (Wall Street slavmarknad 1711–1762); förslavade sålda till södra plantage och lokala hushåll.
• Skeppsbyggeri: Varv på East River, Brooklyn; byggde slupar, briggar, krigsskepp för Royal Navy & köpmän.

Jordbruk

• Hudson Valley: Vete, råg, majs, boskap (herrgårdsgods – Livingstons, Van Rensselaers).
• Long Island: Blandat jordbruk, fiske.
• Arrendebruk vanligt; patroon-system (holländskt arv) bestod.

Tillverkning

• NYC: Hantverksskruvar (skräddare, smeder, tryckare, bryggare, brännare).
• Järnbruk (Ancram, Sterling) med lokal malm + kol.

Ekonomisk struktur

• Köpmannelit (Philipse, DeLancey, Livingston) dominerade församling & handel.
• Valuta: Spanska dollars, brittiska pund, koloniala sedlar; kronisk speciebrist.
• Mångfaldig arbetsstyrka: förslavade afrikaner, kontraktsbundna européer, fria hantverkare, arrendebönder.

New Yorks ekonomi var exportinriktad, slavberoende och hierarkiskt stratifierad—mer som en kommersiell entrepôt än en bondegemenskap.