USA vs Europa: Historiska Tullpolitiker Jämförda

Protektionism vs Frihandel: En 1800-tals Klyfta

USA: Hoga Tullar som Industrisk Policy

• 1789–1913: Tullar = primär federal intäkt (upp till 90%) + industriskydd
• Viktiga lagar: Tullagen 1816, 1828 "Avskyvärda tullen", Morrill-tullen (1861), McKinley (1890), Dingley (1897), Payne-Aldrich (1909)
• Genomsnittliga satser: 20–50% på tullpliktiga varor; skyddade textil, järn, stål, ull
• Mål: Foster fosterindustrier, finansiera staten, vinna politiskt stöd (Nord/Väst)

Europa: Mot Lägre Tullar & Handel

• Storbritannien: Upphävde Kornlagarna (1846) → frihandelspionjär; Cobden-Chevalier-fördrag (1860) med Frankrike
• Frankrike, Tyskland, Lägerna: Gradvis liberalisering 1860–70-tal; bilaterala fördrag
• Sent 1870–1890-tal: "Stora depressionen" (prisdeflation) → tullåterkomst (Bismarcks tull 1879, Méline-tull 1892)
• Men generellt: Lägre genomsnitt än USA; mer handelsberoende; mindre inhemska marknader

Konsekvenser

• USA: Industrialisering accelererade; konsumentpriser högre; sektionella spänningar (Nord vs Syd)
• Europa: Djupare integration, specialisering; sårbarhet för amerikansk dumpning; senare protektionistisk återvända

1900-talets Konvergens

Efter WWII: Både driverade GATT/WTO liberalisering. USA genomsnittlig tull föll från ~20% (1930) till <2% (2000). EU gemensam yttre tull ~4–5%. Senare: riktade tullar (stål, aluminium, Kina) under både Trump och Biden; EU motåtgärder.

Den historiska klyftan har smalnat — men filosofiska rötter skiljer sig.