De 39 staterna i för-Einande Tyskland: Kungadömen, hertigdömen och fria städer

Förut för eningen under preussiskt ledarskap 1871 bestod den Tyska konfederationen (1815–1866) och Nordtyska konfederationen (1867–1870) av 39 suveräna stater:

4 Kungadömen

• Preussen (störst, dominanta)
• Bayern
• Sachsen
• Württemberg

6 Storhertigdömen

• Baden, Hessen (Darmstadt), Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz, Oldenburg, Saxe-Weimar-Eisenach

5 Hertigdömen

• Anhalt, Braunschweig, Holstein, Limburg, Nassau

7 Furstendömen

• Hohenzollern-Hechingen, Hohenzollern-Sigmaringen, Liechtenstein, Lippe, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Schaumburg-Lippe, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Waldeck-Pyrmont

4 Fria Hansestäder

• Bremen, Frankfurt am Main, Hamburg, Lübeck

Anmärkning

Exakt antal och sammansättning skiftade lätt (t.ex. Hessen-Homburg annecterades 1866; Frankfurt annecterades 1866). 1871-kejsardömet konsoliderades till 25 stater + Elsass-Lothringen (kejsarens territorium).

Denna fragmentering (Kleinstaaterei) var ett stort hinder för ekonomisk integration och nationell enhet.