Cypriska judar: En tvåtusenårshistoria

Det judiska närvarot på Cypern är en av de äldsta kontinuerliga diasporagemenskaperna, som sträcker sig över 2 300 år. Deras historia speglar önens turbulenta erövringar.

Historisk båge

• Hellenistisk/Romersk era (300 f.Kr. – 400 e.Kr.): Stora gemenskaper i Salamis, Pafos, Kition. Apostlagärningarna registrerar Barnabas (en cyprisk jude) och Paulus predikar där. 115–117 e.Kr. diasporaupproret mot Rom förödade gemenskapen; Salamis förstördes.
• Byzantinsk period: Restriktioner under kristna kejsare; gemenskapen minskade men bestod.
• Medeltida (Korsfarare/Lusignan/Venetiansk, 1191–1571): Återuppväxt. Judar från Europa och Levantet bosatte sig i Famagusta, Nikosia. Sysslade med handel, textilfärgning, medicin. Lidd under venetianska restriktioner.
• Osmanriket (1571–1878): Status som dhimmis. Gemenskapen stabiliserades; sefardiska flyktingar från Iberien anlände. 1800-talsresenärer noterade några hundra familjer.
• Brittisk era (1878–1960) & Självständighet: Långsam tillväxt. WWII: Cypern värvade judiska flyktingar (interneringsläger för illegala invandrare till Palestina). 1948: Många lämnade för Israel.

Idag

Ungefär 1 500–2 000 judar bor på Cypern (most i Nikosia, Limassol, Larnaca). Gemenskapen är blandad aschkenazisk/sefardisk, betjänad av en synagoga, Chabad-center, judisk skola och koscheranläggningar. De är integrerade yrkesverksamma, företagare och ett växande antal israeliska expats. Cypern Jewish Community Centre i Larnaca är en modern hub.

Cypriska judar har bidragit till handel, kultur och önens multikulturella väv i över två Jahrtausender – en levande bro mellan Europa, Mellanöstern och judisk historia.