Tysk ening (1871): Ekonomisk boom, social skift & maktväxt till stormakt

1871 års ening under Bismarck förvandlade en lös konfederation till Europas dominerande industriell-militär makt.

Ekonomisk explosion

• Zollverein (1834) förebildade gemensam marknad — kol, järn, stål (Krupp, Thyssen) blomstrade.
• Järnvägsmani: 20 000 km spår 1871 → 63 000 km 1913.
• Kemikalier: BASF, Bayer, Hoechst — syntetiska färgämnen, läkemedel, gödsel.
• Elektriska: Siemens, AEG — dynamo, telegraf, belysning.
• Resultat: Övertraf UK-stålproduktion 1900; 2:a största ekonomi (efter USA) 1913.

Social omstrukturering

• Allmän mansrösträtt (1871) — Reichstagsval; men kansler ansvarig inför kejsare, inte parlament.
• Nya medelklassen (Bürgertum): Professionella, chefer, ingenjörer — kulturell/politisk kraft.
• Arbetarklassen: SPD grundad 1875; fackföreningar växte; Antisocialistlagar (1878–90) misslyckades med att undertrycka.
• Junkers (Preussisk jordägoelite) behöll militärt/jordbruksdominans.

Politisk & militär makt

• Konstitution: Federalt monarki; Preussen 60% befolkning/yta.
• Armé: Värnplikt, Generalstabs-system, järnvägsmobilisering — Europas mest effektiva.
• Diplomati: Bismarcks alliansnät (Dreikaiserbund, Dubbel/Trippel-allians, Rückversicherungsfördrag) isolerade Frankrike.
• Kolonier: Förvärvade 1884–90 (Afrika, Stilla havet) — sent, dyrt, prestigedrivet.

Konfliktens frön

• Industriell makt + auktoritär politik + sociala spänningar + alliansstyvhet = 1914 krutlåda.
• Weltpolitik (Wilhelm II) övergav Bismarcks vilja.

Arv

Eningen skapade modernt Tyskland — ekonomisk modell, välfärdsstatens rötter (Sjukolycks-/Åldersförsäkring 1880-tal), vetenskaplig ledarskap och en geopolitisk vikt Europa fortfarande förhandlar om.