Traditionell rumänsk musik: Från doinas till manele

Rumäniens folkmusik spänner från forntida pastoraler klage till 2000-talets synth-folk, speglar dakiska, latinska, slaviska, ottomanska och romska inflytanden.

1. Doină (Fl. Doine)

Improviserade, rubato, melismatiska vokala stycken — ofta solo, a cappella eller med fluier (flöjt), cobză (luta), țambal (hackbräda). Teman: längtan (dor), natur, landsflykt, kärlek. Inget fast takt. UNESCO Immateriellt kulturarv (2009).

2. Lăutărească (Lăutar-musik)

Professionell romska (lăutari) tradition: virtuosa fiol, ackordion, cimbalom. Repertoar: hore (ringdanser), sârbe (snabbt 2/4), brâul (bälte-dans), învârtite (slingrande danser). Muntlig överföring; komplex ornamentik.

3. Hora

Ringdans, händer ihop eller axlar länkade. Musik: asymmetriska rytmer (7/8, 5/8, 11/16), leds av fiol/ackordion. Universell på bröllop, helger. Regionala varianter: Hora mare, Hora pe loc.

4. Manele

Post-1990 synth-pop/folk-fusion: turbo-folk-bitar, arabiska/turkiska melodiska vändningar, rumänska texter (kärlek, förråd, pengar, bilar). Kontroversiell — kritiseras som vulgär, firas som autentisk arbetarklassuttryck. Stjärnor: Florin Salam, Nicu Paleru, Dani Mocanu.

5. Țaragot

Enkeltrå-konisk blåsinstrument (klarinett-sopransax hybrid). Distinkt timbre — melankolisk, skarp. Används i lăutărească, orkesterverk (Enescu), modern jazz (Lucian Ban).

6. Rumänsk rapsodi (Enescu)

George Enescus Rhapsodies No. 1 & 2 (1901) — orkesterfantasier på folkteman. Nationell musikalisk identitet kristalliserad.

7. Fanfară

Blåsorkester (klarinetter, trumpetor, tubor, slagverk) — byfestivaler, bröllop, begravningar. Repertoar: hore, sârbe, marscher, populära låtar. Fanfara Ciocârlia (Zeče Prijović) — globalt rykte.

8. Cântece Bătrânești (Gamla sånger)

Förkristna polyfoniska körsånger, ison (drone) bas, modala skalor. Bevarade i Maramureș, Bukovina. UNESCO-kandidat.

Instrument

• Fluier (panflöjter), Caval (ändblåsen flöjt), Cobză, Țambal, Bucium (alp horn), Vioară (fiol), Ackordion, Țaragot