Den kreoliska eliten: Huvudnytta av Mexikos självständighet

Den grupp som vunnit mest på Mexikos självständighet från Spanien (1821) var den kreoliska eliten (criollos) — i Amerika födda spanjorer.

Varför dem?

• Politiskt uteslutande: Under spansk regi var toppämbeten (vicekonung, audiencia, högsta militära, kyrkliga) reserverade för peninsulares (i Spanien födda). Kreoler, trots rikedom och utbildning, var andra klass.
• Ekonomiska restriktioner: Bourbonreformerna stramade handelsmonopol, gynnade peninsulära köpmän. Kreoliska storbondeägare (hacendados) och gruvägare ville ha frihandel.
• Självständighetsutfall: Kreoler över tog statsapparaten. De skrev konstitutioner, kontrollerade kongressen, kommanderade armén och fördelade kyrkliga marker (senare, under liberala).
• Social konsolidering: De omdefinierade medborgarskap för att cementera sin dominans över mestiser, urfolk och afro-mexikaner.

Nyans

Självständigheten drivs också av folkrörelser (Hidalgo, Morelos — mestizo/urfolk), men de politiska och ekonomiska vinster togs i besittning av den kreoliska oligarkin. Det tog ett seco (Revolution 1910) att delvis omfördela makten.