Bergsskogstyper efter höjd & klimat: Från lövskog till alpina

Bergsskogar staplas i höjdbält drivna av temperatur, fukt och växtsäsong. Sex huvudtyper:

1. Tempererad lövskog (500–1 500 m): Ek, lönn, bok, hickory, björk. Fyräsongar; rik örtlager. Appalacherna, Alperna, Himalaya-fot.
2. Tempererad barrskog (1 000–2 500 m): Tall, gran, furu, hemlock, Douglas-gran. Grönskande; djup snöanpassning. Rockies, Cascades, Karpaterna, Japanska Alperna.
3. Tempererad regnskog (kustnära, <1 000 m, högt nederbörd): Mammutträd, Sitka-gran, västamerikansk hemlock, storbladig lönn. Epifytbelagda. Stilla havet NW, Chile, NZ, Japan.
4. Molnskog (1 500–3 000 m, beständig moln/dimma): Kuggade träd, mossa/epifyt-mattor, hög endemism. Anderna, Centralafrika, Sydostasien, Hawaii, Costa Rica.
5. Subalpina skogar (trädgräns-övergång, 2 500–3 500 m): Subalpin gran, Engelmann-gran, vitbarkstall, bristlecone-tall. Krummholz (flaggade) former.
6. Alpin zon (> trädgräns): Inga träd. Ängar, kuddeväxter, lavar, snöbäddsamhällen. Trädgräns varierar: 3 500 m (ekvator) → havsnivå (poler).

Latitudförskjutning

Bält komprimeras mot poler; ett enda tropiskt berg (t.ex. Kilimanjaro) kan värda alla sex zoner på 5 km vertikal relief.

Ekosystemtjänster

• Vattentorn (snötäcke → floder för miljarder).
• Kollagring (mark + biomassa).
• Biodiversitetsrefugier (klimatförändring höjd-migration).
• Kulturell/andlig värde.

Berg är vertikala kontinenter – skogar deras lagerkläder.