Hur byggdes megaliter vid stonehedge i England?

Byggandet av megaliterna vid Stonehenge i England innebar en komplex process som krävde transport och resning av massiva stenar. Även om de exakta metoderna som används inte är helt kända och vissa detaljer förblir osäkra, här är en allmän översikt över hur megaliterna troligen byggdes:

1. Brytning och formning av stenar:

– Stenarna som användes vid Stonehenge tros ha kommit från två huvudkällor:sarsenstenarna (sandsten) från närliggande Marlborough Downs och blåstenarna (magmatisk bergart) från Preseli Hills i Wales.

- Sarsenstenarna, som bildar den yttre cirkeln och trilithonerna, formades troligen med hjälp av hornhackar och stenhammare.

– Blåstenarna, som bildar den inre cirkeln och hästskon, krävde mer intrikat formning och kan ha bearbetats vid Preseli-brotten innan transporten.

2. Transport av stenar:

– Transporten av dessa massiva stenar, vissa väger flera ton, över långa avstånd var en anmärkningsvärd bedrift.

– Olika metoder har föreslagits, inklusive användning av slädar som dras av oxar eller grupper av människor, rullar och timmerflottar för flodtransporter.

– De exakta vägarna för transporten av stenarna är fortfarande en fråga om debatt, med olika teorier som föreslår olika vägar från stenbrotten till Stonehenge.

3. Uppförande av megaliter:

- Megaliterna vid Stonehenge uppfördes med metoder som involverade kombinationer av 人力 och uppfinningsrikedom.

– Sarsenstenarna höjdes sannolikt på plats med hjälp av ramper gjorda av jord och spillror.

- Blåstenarna kan ha lyfts med liknande ramper eller med ett system av spakar och rep.

– De exakta teknikerna för att flytta och manövrera dessa massiva stenar utan användning av moderna maskiner är fortfarande föremål för forskning och debatt bland arkeologer och ingenjörer.

4. Led- och tappkonstruktion:

– En av de anmärkningsvärda aspekterna av Stonehenge är användningen av "joint and tenon"-metoden i konstruktionen av trilithonerna.

- Sarsenstolparna har utskjutande tappar (tungliknande utsprång) som passar in i urtag (springor) uthuggna i överliggarna (horisontella stenar).

- Denna led- och tappdesign hjälpte till att säkra trilithonerna och fördela vikten mer effektivt, vilket möjliggör stabiliteten i strukturen.

5. Montering och justering:

– Det sista steget gick ut på att passa ihop de olika komponenterna och anpassa dem med astronomisk precision.

– Placeringen av stenarna vid Stonehenge tros ha planerats noggrant för att passa sommarsolståndets soluppgång och andra betydande himmelska händelser.

– Stenarna kan ha flyttats och justerats tills de önskade inriktningarna uppnåtts.

Det är viktigt att notera att mycket av kunskapen om konstruktionen av Stonehenge är baserad på arkeologisk forskning, simuleringar och teorier. Det pågår fortfarande debatter och diskussioner bland experter angående de exakta metoderna och teknikerna som användes av Stonehenges gamla byggare.