Ryssland–USA relationer: En historia av rivalitet, reset och förnyad spänning

Förhållandet mellan Ryssland (och dess föregångare) och USA har svängt mellan samarbete och konfrontation i över två århundraden.

Viktiga faser

• 1809–1917: Diplomatiska band etablerade; Alaska-köp (1867); begränsad interaktion.
• 1917–1933: Icke-erkännande av bolsjevikregering; begränsat kontakt.
• 1933–1945: Erkännande; WWII-allians (Lend-Lease); spänningar uppstår vid Jalta/Potsdam.
• 1945–1991 (Kalla kriget): Bipolär rivalitet – kärnvapenras, stellvertreger (Korea, Vietnam, Afghanistan), rymdfärd, ideologisk tävling. Nära-kärnvapenkriser (Kuba 1962, Able Archer 1983).
• 1991–2000-tal: Postsovjetisk "reset" – START-fördrag, Nunn-Lugar kooperativt hotreducering, NATO-Ryssland Grundläggande Akt (1997), G8-medlemskap. Ekonomisk chockterapi, oligarkuppgång.
• 2000-tal–2013: Putin-era: initialt samarbete efter 9/11; växande friktion över NATO-expansion, Irak-krig, färgrevolutioner, robotförsvar.
• 2014–nu: Skarp försämring – Krimannexion, Donbas-krig, MH17, Syrien ingripande, valpåverkan (2016), Skripal-förgiftning, SolarWinds, fullskalig invasion av Ukraina (2022). Sanktioner, utvisningar, traktat kollaps (INF, Open Skies, New START pausad).

Nuvarande läge (2024)

Fiendtlig. Minimalt diplomatiskt engagemang; tunga sanktioner; militärt bistånd till Ukraina; kärnvapenretorik; cyber/informationsoperationer; tävlande inflytesssfärer i Global South. Kanaler finns för dekonfliktering (Syrien, strategiska stabilitetssamtal) men förtroende är nära noll.

Sammanfattning: Inte "vänliga" i något konventionellt avseende – djup strukturell rivalitet med selektiv, transaktionell kommunikation.