Stora floder som mynnar i Indiska oceanen: Efter kontinent

Indiska oceanens dräneringsbassäng täcker ~21 M km². Huvudfloderna per region, rankade efter avrinning där data finns.

Afrika (Väst- & Östkuster)

• Zambezi (2 574 km, 3 400 m³/s) – Victoriafallet, Cahora Bassa, Kariba-dammar.
• Limpopo (1 750 km) – Botswana, Zimbabwe, SA, Moçambique.
• Rufiji (600 km) – Tanzania, största östafrikanska utflöde.
• Tana (1 000 km) – Kenya, kraftverkskaskad (Seven Forks).
• Juba / Shebelle – Somalia/Etiopien (endorheisk vid torka).
• Orange (2 200 km) – Lesotho → SA → Atlanten (tekniskt Atlanten, men ofta grupperad).

Asien (Syd & Sydost)

• Ganges–Brahmaputra–Meghna (kombinerat 1 070 000 km², 38 000 m³/s) – världs största delta (Sundarbans).
• Indus (3 180 km, 6 600 m³/s) – Pakistan, Tarbela-damm.
• Irrawaddy (2 170 km) – Myanmar, 13 000 m³/s monsuntopp.
• Salween (2 815 km) – Kina/Myanmar/Thailand, stort sett odämmad.
• Mekong (4 350 km, 16 000 m³/s) – 6 länder, Tonle Sap omvändning.
• Chao Phraya (372 km) – Thailand, Bangkoks livlinje.
• Peninsular Indien (Östflytande): Godavari (1 465 km), Krishna (1 400 km), Kaveri (800 km), Mahanadi, Narmada, Tapti (Västflytande, men liten Indiska oceanen ingång via Khambhat-bukten).

Australien (Nord- & Västkuster)

• Fitzroy (WA, 733 km) – största WA-utflöde.
• Victoria (560 km) – NT, tidebore.
• Daly (320 km) – NT, perenniell.
• Murchison (820 km) – WA, efemär.
• Swan (72 km) – Perth-ästuarium.

Madagaskar

• Betsiboka (525 km) – rött sediment (laterit), "blödande" ästuarium.
• Mangoky (564 km) – deltajordbruk.

Indonesien (Västra öar)

• Kapuas (1 143 km) – Borneo, längst indonesiska flod.
• Mahakam (980 km) – Öst Kalimantan, kol/gas-logistik.
• Barito (890 km) – Syd Kalimantan, myrmarker.

Papua Nya Guinea

• Sepik (1 126 km) – odämmad, oförstörd bassäng.
• Fly (1 050 km) – enorm delta, Ok Tedi gruvpåverkan.

Hydrologisk betydelse

Indiska oceanen tar emot ~30 % av global flodavrinning. Monsundriven säsongsvariation skapar extrema översvämning/torka-cykler. Dammar, avledningar och klimatförändringar förändrar sediment/näringsflöden kritiska för kustfiske och mangrovar.