Korsvägen: Ursprung 1300-talet, Populärgjord av Sankt Fransiskus

Korsvägen (Via Crucis) är en romersk-katolsk andaktsövning som minns Jesus sista timmar. Dess utveckling sträcker sig över århundraden.

Ursprung

• Tidiga kristna pilgrimer i Jerusalem följde Via Dolorosa (400-talet).
• 1300-talet: Franciscaner, vårdare av Heliga Landets platser, formaliserade utomhusstationer i Europa för de som inte kunde pilgrima.
• Sankt Fransiskus av Assisi (d. 1226) & efterföljare: Främjade praktiken; inte ensam uppfinnare men nyckelpersoner för spridning.
• 1686: Påve Innocent XI ger franciscanerna exklusiv rätt att uppställa stationer i kyrkor.
• 1731: Påve Clemens XII utvidgar till alla kyrkor; fastställer antal till 14.

De 14 Traditionella Stationerna

1. Jesus döms
2. Tar upp korset
3. Faller 1:a gången
4. Möter Mor
5. Simon av Cyrene hjälper
6. Veronica torkar ansikte
7. Faller 2:a gången
8. Möter Jerusalems kvinnor
9. Faller 3:e gången
10. Kläds av
11. Spikas på korset
12. Dör
13. Tas ner
14. Läggs i graven

Modern Praktik

• Bönas fredagar i fastan, särskilt Långfredagen.
• Skriftlig version (1991, Påve Johannes Paulus II) använder bara evangeliehändelser.
• Ekumeniskt antagande (luthersk, anglikansk, metodistisk).
• Offentliga processioner (Rom Colosseum, NYC, Filippinerna, Latinamerika).

En taktil, förkroppsligad meditation över lidande och solidarisitet – tillgänglig för alla, inte bara teologer.