Energiflöde i Kalahariöknen: Producenter, konsumenter, nedbrytare

Producenter (Autotrofer)

• Växter: Gräser (t.ex. Schmidtia, Stipagrostis), buskar (Acacia, Grewia), träd (Kameeldoorn, Hyrdes träd). Anpassade: djupa rötter, vattenlagring, torkbeslutsfällande.
• Alger/Cyanobakterier: I säsongspannor, saltkrustor, biologiska markkrustor.

Konsumenter (Heterotrofer)

Primära (Vegätare)

• Insekter: gräshoppor, skördetermiter, skalbaggar.
• Reptiler: sköldpaddor, ödlor.
• Fåglar: struts, sandgrouse, lärkor.
• Däggdjur: springbok, gemsbok, steenbok, harar.

Sekundära (Köttätare/Allätare)

• Små: surikat, gulmungo, öronräv, ormar, rovfåglar.
• Medelstora: karakal, afrikansk vildkatt, svartryggad schakal, ratel.

Tertiära (Toppredatorer)

• Lejon, leopard, gepard, fläckig hyena, brun hyena, afrikansk vildhund.

Nedbrytare/Detritivorer

• Bakterier & svampar: Avgörande för näringscykling i näringsfattiga sandar.
• Termiter: Stora nedbrytare; luftrar mark, återvinner cellulosa.
• Aasätare: Hyenor, gam, schakalar, skalbaggar.

Viktig anpassning

Energiflödet är pulsvis — knutet till oregelbunden nederbörd. Boom-bust-cykler driver populationsdynamik. Rörlighet och viloläge är essentiella strategier.