Hur människor använder naturresurser är en kärnkomponent i kultur

Det avgörande elementet är **kultur**.

Definition: Kultur = det totala av socialt överförda beteendemönster, konst, övertygelser, institutioner och alla andra produkter av mänskligt arbete och tanke.

Varför resursanvändning är kulturell:

• Uppehållsstrategier (jakt, samling, nomadism, jordbruk, industriell) definierar social organisation.
• Teknik & kunskap för utvinning, bearbetning, bevarande är kulturelt inlädda.
• Värderingar & kosmologi formar *vad* som räknas som resurs (t.ex. vatten som heligt vs. vara).
• Institutioner (egendomsrätter, allmänningar, marknader, tabun) styr tillgång.
• Konst & symbolik speglar människa-miljö-relationer.

Exempel: Terrassodlade risfält (Bali, Filippinerna — *subak* vattentempel), nomadisk boskapsskötsel (Mongoliet, Sahel), Stilla havets nordväst potlatch (resursomfördelning), industriell gruvbrytning (bolagstäder, fack), urfolks brandskötsel (Australien, Kalifornien).

**Kulturell ekologi / politisk ekologi** studerar denna dynamik. Resursanvändning är inte bara ekonomisk — det är meningsskapande.