Dammar i forntida Egypten: Processionsvägar, inte pyramidingångar

En damm är en upphöjd väg eller stig byggd över vattensött, lågliggt eller ojämnt mark. I forntida Egypten var dammar inte ingångar till pyramiderna. Istället tjänade de som:

• Ceremoniella processionsvägar: Kopplade en faraos DalTempel (på Nildeltat) till Dödstempeln (vid pyramidbasen). Begravningsprocessionen färdades denna väg.
• Bygglogistik: Transporterade stenblock från brott och flodlastkare till pyramidsajten.
• Symbolisk justering: Ofta justerade astronomiskt (t.ex. till solstice uppgång) eller till Nilen.

Pyramidens faktiska ingång var typiskt på nordsidan, ledde till en nedåtgående korridor. Dammen var en separat, ofta takad och dekorerad, korridor som länkade de två temlen. Kända exempel: Khufus damm (delvis bevarad), Khafres (välbevarad, 494 m), Unas (700 m, med reliefs). Alltså var dammar helig infrastruktur, inte ingångspunkter.