Eftervattenkanal: Kanalen som för vatten bort

Eftervattenkanal — kanalen, flödet eller rörledningen som för vatten **bort från** en hydraulisk primärmover (vattenhjul, turbin, vattenkraftverk) efter att det passerat genom löparen/bladen.

Motsats: Förvattenkanal

• Förvattenkanal: Kanal som för vatten **till** turbin (förbäcken → tryckrör → spiralhölje).
• Eftervattenkanal: Kanal som tar vatten **från** turbin (utloppsrör → eftervattenkanal → mottagande vattenförekomst).

Designöverväganden

• Hydraulisk effektivitet: Minimera utflödeshastighet (återvinna kinetisk energi via utloppsrör); undvika nedsänkningssvängningar.
• Kavitationsprevention: Upprätthålla tryck > ångtryck; utloppsrörsdesign kritisk.
• Sedimenthantering: Förhindra deposition (minskar kapacitet) eller erosion (underminerar struktur).
• Miljö: Fiskpassage (nedströms migration), termisk plume, upplöst syre, ramp-hastigheter.
• Is: Kalla klimat — frazil-is blockering; beluftning, uppvärmning, designhastighet.

Typer

• Öppen kanal: Trapezoidalt, betong/stenräcke; vanligast.
• Sluten ledning: Rör/ledning — där utrymme begränsat.
• Naturlig bäck: Direkt utlopp — kräver habitatbedömning.
• Tryckdämning / eftervattentunnel: Högt fallverk; tryckvåg transients.

Skalaexempel

• Mikro-vattenkraft (10 kW): 6" PVC-rör → bäck.
• Grand Coulee (6 800 MW): 40-ft diametertunnlar × 4 → Columbia-floden.
• Three Gorges (22 500 MW): Massiv yteftervattenkanal → Yangtze.

Terminologinotis

"Eftervattenkanal" gäller **vilken** vattendrivna maskin som helst — historisk kvarn, modern pump-lagring, tidvatten-turbin. Principen är universell: **energi utvunnen → vatten returneras**.