Fyrtornet i Alexandria: En nattbåke, inte en dagssignal

Ett av de sju undren, designat för mörker

Den Pharos i Alexandria (ca. 280–247 f.Kr.) fungerade enbart på natten. Det var en fyrtorn – dess syfte var sjöfartsnavigation i mörker och dålig sikt.

Drift

• Bränsle: Ved, möjligen hartsmassa, eller olja (olivolja, sesamolja) i en stor ugn/bråse på toppen.
• Optik: En bågd bronspegel (eller polerade metallreflektorer) bakom elden kollimerade ljuset till en stråle. Vissa berättelser nämner en lins (osannolikt för perioden).
• Räckvidd: Uppskattad 30–50 km (synlig över krökningen tack vare höjd ~100–130 m).
• Dagtid: Strukturen själv tjänade som dagsmärke (visuellt landmärke). Inget ljus utsändes. En staty av Zeus/Poseidon/Helios krönade den.

Struktur

• Tre våningar: Kvadratisk bas (regering/militär), Oktagonal mitt, Cylindrisk topp (lantern).
• Ramp för bränsletransport. Hydraulisk maskin (legend) för att lyfta bränsle.
• Stod ~1 500 år. Förstörd av jordbävningar (956, 1303, 1323). Ruiner användes till Qaitbay-citadell (1480).

Varför inte dag?

Eld är osynlig i stark sol. Rök kan markera position, men tornets form och höjd var dagtidssignalen. Spegel/eld-systemet var för natt/dimma.