Om koloniala gårdar i New York

Kolonialt jordbruk i New York spann från självförsörjning till kommersiellt jordbruk. I den tidiga perioden av New Yorks koloniala historia odlade europeiska bosättare grödor som var nödvändiga för mat och kläder, då de var långt borta från marknader som kunde leverera sådana varor. Senare under kolonialperioden koncentrerade bönderna sig på kommersiella produkter som de kunde skicka till andra kolonier eller till England för vinst.

New York under holländsk regering

Holländarna bosatte sig initialt på området som engelsmännen senare döpte till New York, 1624. Känd som Nya Nederländerna, inkluderade denna koloni nuvarande New York, New Jersey, Delaware och Connecticut. Det primära holländska intresset i regionen var pälshandeln med irokesindianerna. I utbyte mot olika europeiska varor såsom kläder, gevär och verktyg, levererade irokeserna holländarna bäverpälser, som skickades till Europa där de gjordes till hattar. Holländarna uppmuntrade bosättning av området för att stödja pälshandeln, och bönder odlade grödor som vete och majs för att försörja kolonin.

New York under engelsmännen

1664 erövrade engelsmännen Nya Nederländerna för att hindra holländarna från att handla med deras kolonier, vilket orsakade förluster genom att handla direkt med kolonisterna hade holländarna kringgått engelska tullar på deras koloniers varor, såsom tobak. Engelsmännen delade upp Nya Nederländerna i flera kolonier, inklusive New York. När engelsmännen tog över regionen var pälshandeln i nedgång på grund av överjakt på bävar. Under engelsmännen var New Yorks ekonomi mer diversifierad.

Typer av gårdar i koloniala New York

Efter den engelska erövringen föll koloniala New York-gårdar in i tre kategorier. Vissa bönder bedrev självförsörjande jordbruk, vilket innebar att de höll boskap och odlade grödor endast för att försörja sina familjer. Andra bönder band samman, skapade gemenskaper bland sig själva, vilket möjliggjorde handel med varandra.

Stora plantagegårdar existerade också i koloniala New York. New York var en kunglig koloni, och kronan beviljde gods, eller stora jordbruksområden, till rika kolonister som visat sig värdefulla för det engelska kolonialföretaget. "Herarna" av dessa gods uthyrde mark till arrendatorer som odlade grödor för kommersiella ändamål. Bland de grödor som arrendatorerna odlade för export var vete, majs och havre.

Slaveri på koloniala New York-gårdar

Slaveri existerade i New York genom hela kolonialperioden. Holländarna introducerade slavar till New York redan 1626. Slavar byggde New Yorks infrastruktur och var en viktig arbets kraft på holländska gårdar. Under engelsmännen fortsatte förslavade afrikaner att användas som gårdsarbetare, men aldrig i samma utsträckning som i söder. De flesta slavar i kolonin New York bodde i New York City, där de arbetade som tjänare eller för hantverkare.

Exempel på koloniala New York-gårdar

Historic Hudson Valley-nätverket underhåller två koloniala gods i New York. En anglo-holländsk köpman ägde Philipsburg-godset, beläget i Sleepy Hollow. Den tid då detta gods blomstrade var mitten av 1700-talet, vilken tidsperiod Historic Hudson Valley-nätverket återskapar på godset. Philipses uthyrde mark till arrendebönder som odlade grödor och höll boskap för export. Slavar arbetade också på godset, och besökare till Philipsburg Manor kan se hur livet var för en slav som arbetade på en kolonial New York-gård.

Historic Hudson Valley har också bevarat Van Cortlandt Manor. Beläget vid Hudson- och Croton-floderna, hade Van Cortlandt Manor likvärdigt arrendebönder under kolonialperioden. Även om Historic Hudson Valley skildrar efterkrigstiden i sina återskapelser på Van Cortlandt-godset, kan besökare njuta av de koloniala byggnaderna, som daterar till 1700-talet, före den amerikanska revolutionen.