Regnskogens bevarandeföreträdare: Brasilien, Indonesien, Costa Rica, Peru, DRC

Fem länder som håller den gröna linjen

Tropiska regnskogen täcker ~12 % av jordens landyta men beherbergar >50 % av landlevande arter. Fem länder förvaltar de största kvarvarande blocken – och deras policyer formar planetets klimatiska och biologiska framtid.

1. Brasilien – Amazonvakten (och utmanaren)

• Amazonbiom: 4,2 M km² (60 % av bassängen); 1,8 M km² skyddade områden (PAs).
• Instrument: Amazonfond (REDD+), ARPA (världens största tropiska skog PA-program), Skogskod (privata markreservat), PPCDAm (avverkningsskydd).
• Volatilitet: Avverkning minskade 80 % (2004–2012), ökade 2019–2022, minskade skarpt 2023–24 under Lula.

2. Indonesien – Arkipelagiska skogar under press

• Nyckelöar: Sumatra, Borneo (Kalimantan), Papua.
• PAs: 54 nationalparker (16 M ha); moratorium på primärskogs/torrmyr-licenser (2011–nu).
• Drivkrafter: Palmolja, massaved, gruvor, skogsbränder (El Niño).
• Innovation: Social skogsbruk (12,7 M ha till samhällen); jurisdiktionell certifiering (RSPO, ISPO); FOLU Net Sink 2030-mål.

3. Costa Rica – Återskogningspionjären

• Skogstäckning: 21 % (1987) → 57 % (2023) – enda tropiskt land att vända avverkning.
• Modell: PES (Betalt för ekosystemtjänster) finansierad av bränsleskatt; 25 % mark i PAs; ekoturism = 8 % BNP.
• Utmaningar: Fragmentering, klimatsårbarhet, finansiering av permanens.

4. Peru – Andinsk-Amazonisk övergång

• Amazonarea: 70 M ha (60 % av landet); 17 % i PAs (Manu, Tambopata, Sierra del Divisor).
• Hot: Illegalt guldgruvbrytning (Madre de Dios), coca, vägar (IIRSA), markhandel.
• Svar: REDD+-projekt; ursprungliga folkens territoriala förvaltning (Kommunala reservat); skogskoncessioner med FSC.

5. Demokratiska republiken Kongo – Kongobassängens hjärta

• Skog: 152 M ha (2:a globalt); hög intakthet; torrmyrar (30 Gt C).
• PAs: Virunga, Salonga, Kahuzi-Biega (WHS); 13 % formellt skydd.
• Kriser: Konfliktmineraler, träkol, bushmeat, oljeblock, svag förvaltning.
• Initiativ: CAFI (Central African Forest Initiative); samhällsskogsbruk (CFCL); UNESCO/NGO-samförvaltning.

Gemensamma trådar

• Ursprungliga folkens/samhällens ägorätt = bästa bevaranderesultat (avverkning 2–3× lägre).
• Internationell finansiering (REDD+, LEAF, kolmarknader) avgörande men problematisk.
• Policykohärens över jordbruk, gruvor, infrastruktur, handel nödvändig.
• Klimat-biodiversitet nexus – skogar som icke-förhandlingsbar infrastruktur.