Oljerikedom över Sydvästasien: Land-för-land-fördelning

Sydvästasien (Mellanöstern) håller ~50% av världens beprövade oljereserver, men fördelningen är extremt ojämn:

Super-giganter

• Saudiarabien: ~267 miljarder fat (17% globalt). Ghawar (världens största landbaserade fält), Safaniya (största offshore). Östra provinsen.
• Iran: ~208 miljarder fat. Khuzestan-provinsen (Ahvaz, Marun, Gachsaran). Sanktioner begränsar export.
• Irak: ~145 miljarder fat. Basra (Rumaila, West Qurna), Kirkuk (norr). Efter-2003-återhämtning pågår.
• Kuwait: ~102 miljarder fat. Burgan-fältet (2:a störst globalt). Liten yta, enorm rikedom.
• Förenade Arabemiraten: ~98 miljarder fat. Abu Dhabi (94% av UAE-reserver: Zakum, Umm Shaif). Dubai mindre.

Stora producenter

• Qatar: ~25 miljarder fat olja; men världens största LNG-exportör (North Field — delad med Irans South Pars).
• Oman: ~5,3 miljarder fat. Förbättrad oljeutvinning (EOR) kritiskt; PDO (Petroleum Development Oman) leder.

Måttliga / Minskande

• Jemen: ~3 miljarder fat. Marib, Shabwa. Konflikt stoppade utveckling.
• Bahrain: ~0,1 miljarder fat (Bahrain-fältet). Första Gulf-producent (1932); nu mogen, minskande.
• Syrien: ~2,5 miljarder fat. Nordost (Deir ez-Zor). Krig störde.
• Jordanien, Libanon, Israel, Palestina: Minimal beprövad olja; nyliga offshore-gasfynd (Leviathan, Zohr, Karish) transformerar energiansikten.

Cypern

Explorativ borrning i Ekonomisk Zon (EEZ) — Aphrodite gasfält; oljepotential obevist. Geopolitik (Turkiet, EU) komplicerar utveckling.

Drivkrafter för variation

Geologi (bassänghistoria), politik (sanktioner, krig), teknik (EOR, fracking), OPEC+-kvoter och energiotransitions-policy.