Vad Japan vann genom kolonialism i Korea (1910–1945)

Japans kolonialisering av Korea (1910–1945) utvann enorm värde över flera domäner:

1. Naturresurser

• Kol (Korea levererade ~20 % av Japans kol 1940)
• Järnmalm, volfram, grafit, guld, koppar
• Vattenkraftspotential (Yalu-flodens dammar driv japansk industri)

2. Jordbruksöverskott

• Ris: Korea blev Japans "riskorg" – 1930-talet ~98 % av koreansk risexport gick till Japan, vilket minskade koreansk per capita-konsumtion
• Sojabönor, korn, bomull, virke

3. Industriell infrastruktur byggd av Japan

• Järnvägar (Seoul-Busan, Seoul-Sinuiju), hamnar (Busan, Incheon), vägar
• Tung industri: Kvävegödsel (Hungnam), stål (Chongjin), kemikalier, textilier
• Tjänade främst japansk krigsmaskin, inte koreansk utveckling

4. Militärt strategiskt värde

• Bas för invasion av Mandjuriet (1931), Kina (1937), Stillahavskriget
• Koreanska rekryter: ~2,6 M mobiliserade (arbete, militära, "tröstanvändare")

5. Demografisk och kulturell kontroll

• Tvingad assimilation: japanskt språk, namn (Sōshi-kaimei), shinto-dyrkan
• Undertryckande av koreansk självständighetsrörelse (Mars 1:a-rörelsen 1919)

Japans vinster var utvinningsbaserade och militaristiska, vilket lämnade Korea ödelagt – infrastruktur riktad nordut mot Japan, inte internt integrerad; elit koopterad; samhälle traumatiserad. Efterkrigsdelningen 1945 fastställde dessa förvrängningar.