Medelhavskoraller: Röd korall (Corallium rubrum) & Död korall (Paramuricea clavata)

Medelhavet är hem för två ikoniska korallarter med kontrasterande ekologier och öden: den värdefulla röda korallen och den känsliga gorgoniska "döda korallen".

Röd korall — Corallium rubrum

• Typ: Värdefull korall (ordningen Alcyonacea, familjen Coralliidae)
• Djupintervall: 50–1 000+ m (mesofotiskt till djupt); historiskt 10–50 m (nu utarmat)
• Skelett: Hårt, kalkhaltigt, intensivt röd/rosa – använt i smycken sedan antiken
• Tillväxt: Extremt långsam (~0,25–0,66 mm/år); kolonier lever sekler
• Habitat: Vertikala väggar, grottor, överhäng; lågt ljus, stark ström
• Utbredning: Medelhavet (Alboran till Levanten), angränsande Atlantiska oceanen (Kanarieöarna, Marocko, Portugal)
• Status: Hotad (IUCN) – överutnyttjande, habitatupphörande, uppvärmning, försurling
• Skydd: EU:s habitatdirektiv bilaga V; CITES bilaga III; nationella moratorier (t.ex. Italien, Frankrike, Spanien)

Gorgonisk "död korall" — Paramuricea clavata

• Typ: Gorgonia (havsvif); ordningen Alcyonacea, familjen Plexauridae
• Djupintervall: 10–100+ m (grunt till mesofotiskt)
• Utseende: Trädliknande kolonier, lila-röd till gul; flexibel proteinhaltig axel (gorgonin)
• Namnet "död korall": Sannolikt från blekt/vitt utseende när den är död eller insamlad
• Tillväxt: Långsam (~1–3 cm/år); decennier till sekler för stora vifter
• Habitat: Koralligena sammansättningar; steniga substrat, måttlig ström, dämmerljus
• Utbredning: Väst- och centrala Medelhavet; Atlantiska oceanen (Marocko till Biscayabukten)
• Status: Sårbar (IUCN) – massdödlighet (uppvärmning), fiske skador, ankring, föroreningar
• Ekologisk roll: Ekosystemingenjör – skapar 3D-habitat för hundrarter av arter (svampar, mossdjur, fiskar, kräftdjur)

Koralligena ekosystemet: Det gemensamma hemmet

Båda arterna är nyckelkomponenter i Medelhavets koralligena habitat – biogenetiska rev av kalkhaltiga alger, koraller och evertebrater på hårda substrat (30–200 m). Dessa är biodiversitets hotspots (1 500+ arter) och kolkällor, men högt känsliga för:

• Havsvattenuppvärmning (marina hetvågor → massdödlighet)
• Havsförsurling (minskad kalkning)
• Bottentrawl & spöknät (fysisk förstöring)
• Dyktryck (ankerskador, kontakt)
• Föroreningar (näringsämnen, tungmetaller, solskyddskemikalier)

Bevarandebehov

• Marina skyddade områden med no-take-zoner (Scandola, Port-Cros, Medesöarna visar återhämtning)
• Förbud mot röd korallskörd + spårbarhet/certifiering
• Identifiering av klimatrefugier (djupa, uppvälningskylta platser)
• Återställning: Larvsodd, transplantation (experimentell)
• Övervakning: Reef Check Med, MPA-nätverk, medborgarvetenskap

Dessa koraller är levande arkiv av Medelhavets historia – och vakter av dess framtid. Att förlora dem lossnar den koralligena tapeten.