Filippinerna under spansk styre (1565–1898): Politisk, ekonomisk & social transformation

Under 333 år (1565–1898) omformade spansk kolonialisering arkipelagen i varje dimension.

1. Politisk omstrukturering

• Centraliserad koloni: Generalguvernör (utse av kronan) i Manila; Audiencia (högsta domstol).
• Encomienda-system: Spanjorer beviljades tribut/arbetskrav över inhemska samfund → missbruk → ersattes av pueblo-system (städer under cabeza de barangay, övervakade av munkar).
• Provinser (alcadias/corregimientos): Ledda av alcalde mayor (spansk) eller corregidor.
• Kyrka-Stats fusion: Munkar (augustinianer, franciskanerna, dominikaner, recollects, jesuiter) = verklig lokal makt.

2. Ekonomisk reorientering

• Galeonhandel (1565–1815): Manila↔Acapulco – silver för siden, porslin, kryddor. Berikade köpmän, tjänstemän; försummade lokal utveckling.
• Exportgrödor: Tobak (monopol 1782), socker, abaca (Manilahamp), indigo, kaffe.
• Markkoncentration: Haciendas (munkägendomar, inquilinos) vs. arrendebönder (kasama).
• Polo y servicios: Tvångsarbete (40 dagar/år män 16–60) – vägar, varv, kyrkor.

3. Religös transformation

• Katolicism påtvingas: ~90 % konverterade; synkretism (folkkatolicism, anting-anting, fiesta).
• Utbildning: Munkskolor → University of Santo Tomas (1611), Letran, San Juan de Letran. Spanska mediet; begränsad tillgång.
• Reducción: Omplacering i torg-kyrka-centrerade städer för kontroll/konversion.

4. Social hierarki (Casta-system)

1. Peninsulares (spanskfödda) – toppjobb
2. Insulares / Criollos (Filippinernafödda spanjorer) – militär, handel
3. Mestizos (blandade) – kinesiska/spanjorer (sangleys), inhemska/spanjorer – stigande klass
4. Indios (inhemska) – majoritet, tributärer, polo-arbete
5. Negritos / Moros – marginaliserade, ockuperade

Äktenskap begränsade; juridiska funktionshinder efter kasta.

5. Kulturell avtryck

• Språk: Spanska lånord (4 000+ i Tagalog); Chavacano kreol (Zamboanga, Cavite).
• Mat: Adobo, lechón, afritada, empanada, ensaymada, flan.
• Arkitektur: Bahay na bato (stenhus), kyrkor (UNESCO: Paoay, Miagao, San Agustin, Santa Maria).
• Festivaler: Sinulog, Ati-Atihan, Pahiyas – katolska + inhemska.

6. Motstånd & uppror

200+ inspelade uppror. Stora:

• Lakandula (1574) – Tondo-uppror mot tribut
• Tamblot (1621) – Bohol, religiös
• Dagohoy (1744–1829) – Bohol, 85 år, längst
• Palmero (1840-tal) – Tayabas, religiös
• Kavitemutiner (1872) – Sekulära präster (Gomburza) avrättade → nationalistisk gnista
• Katipunan / 1896 Revolution – Bonifacio, Rizal, Aguinaldo → självständighet förklarad 1898

Arv

Spanien lämnade: Katolicism, hispansk juridisk/administrativ DNA, språkspår, mat, urban form, elitfamiljer. Men också: markoujämlikhet, centraliserad makt, kulturellt underlägsenhetskomplex – fortfarande pågående.