Reconquistan: 781 år för att återta Iberien (711–1492)

Den kristna återerövringen av Iberiska halvön varade 781 år — från Slaget vid Guadalete (711) till Granadas fall (1492).

Faser

1. 711–722: Kollaps & motstånd — Visigotiska riket faller; Pelagius vinner vid Covadonga (Asturien).
2. 722–1031: Asturisk-leonesisk expansion — Långsam push till Duero-floden; fragmentering av Kalifatet Córdoba (1031) till taifas.
3. 1031–1212: Taifa-era & Almoravid/Almohad-ingripanden — Toledo faller (1085); Las Navas de Tolosa (1212) brister Almohad-makt.
4. 1212–1248: Stora framsteget — Córdoba (1236), Valencia (1238), Sevilla (1248), Murcia (1243). Endast Granada kvar.
5. 1248–1492: Granada-emiratet — Nasrid-dynasti, vasall till Kastilien, kulturell zenit (Alhambra). Slutkrig (1482–92).

Viktiga dynamiker

• Inte en enda "korsfarare": Lokal expansion, dynastiska äktenskap (Aragon-Kastilien 1469), repopulering (repartimiento), militära orden (Calatrava, Santiago).
• Muslimsk disunitet: Taifas, nordafrikanska ingripanden, inbördeskrig.
• Demografi: Kristna norra befolkningen växte; muslimska södra minskade (emigration, konversion).
• Päpstligt stöd: Korsfararavlax, militära orden.

1492 & efter

• Granada överger 2 jan 1492.
• Columbus seglar aug 1492 — samma monarker (Ferdinand & Isabella).
• Utdrivning av judar (1492), muslimer (1502, 1609 morisker).

Historiografi

"Reconquista" är en 1800-tals nationalistisk term; medeltida akter såg det som restauratio (återställande). Modern forskning betonar samexistens (convivencia), gränssamhälle och ekonomiskt utbyte bredvid konflikt.

781 år — det längsta "kriget" i Europas historia, smidde Spaniens identitet.