Hur påverkade gisslankrisen i Iran den amerikanska opinionen om president Carter?

Den 444 dagar långa gisslankrisen i Iran, där 52 amerikaner hölls som gisslan av studentmilitanter allierade med Irans radikala regering, började den 4 november 1979, när iranier stormade USA:s ambassad i Teheran. Krisen ledde så småningom till det formella brytandet av de diplomatiska förbindelserna mellan Iran och USA, som inte återupptogs förrän efter att den islamiska regimen förlorade makten 1979. Gisslankrisen var en av de allvarligaste amerikanska utrikespolitiska utmaningarna under 1900-talet och skadade Carters presidentskap och bidrog till hans nederlag mot Ronald Reagan i det amerikanska presidentvalet 1980.

Krisen startade när en grupp iranska studenter och militanter, arga över att den avsatte shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, tog in i USA för cancerbehandling, tog den amerikanska ambassaden i Teheran och tog 66 amerikanska diplomater och medborgare som gisslan. Studenterna krävde att shahen, som levde i exil i USA, skulle utlämnas till Iran för att ställas inför rätta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna som påstås ha begåtts under hans styre.

Carter-administrationen svarade med att införa ekonomiska sanktioner mot Iran och frysa iranska tillgångar i USA. USA försökte också förhandla om frigivningen av gisslan genom diplomatiska kanaler. Dessa ansträngningar visade sig dock misslyckade och krisen drog ut på tiden.

Gisslankrisen hade en betydande inverkan på den amerikanska opinionen. Enkäter visade att en majoritet av amerikanerna ogillade Carter-administrationens hantering av krisen. Krisen ledde också till ökad skepsis mot USA:s förmåga att påverka händelserna i Mellanöstern.

I ett försök att lösa krisen inledde Carter-administrationen en militär räddningsoperation kallad Operation Eagle Claw. Operationen misslyckades och resulterade i döden av åtta amerikanska militärer. Misslyckandet med Operation Eagle Claw urholkade ytterligare det offentliga stödet för Carter-administrationen och bidrog slutligen till hans nederlag i presidentvalet 1980.

Gisslankrisen i Iran var en betydande vändpunkt i amerikansk utrikespolitik. Det markerade slutet på en era av avspänning med Iran och början på en ny era av konfrontation mellan USA och Iran. Krisen hade också en bestående inverkan på den amerikanska opinionen, vilket gjorde amerikanerna mer skeptiska till USA:s förmåga att påverka händelserna i Mellanöstern.