Nationalkonventet (1792–1795): Revolutionära Frankrikes radikala lagstiftande församling

Nationalkonventet var den revolutionära församling som styrde Frankrike från september 1792 till oktober 1795, överbryggade monarkins fall och Direktoriets uppkomst.

Ursprung

Vald genom allmän mans rösträtt (första i historien) efter upproret den 10 augusti 1792 som stürtade Ludvig XVI. Dominerat av radikala jakobiner (Montagnards) och moderata girondiner.

Viktiga handlingar

• Avskaffade monarkin (21 sept 1792) → utropade Första franska republiken.
• Rättegick & avrättade Ludvig XVI (jan 1793) och Marie Antoinette (okt 1793).
• Skapade Folkliga välfärdskommittén (apr 1793) → de facto exekutiv under Robespierre.
• Levée en masse (aug 1793) — första moderna massuppbåd.
• Dekristianisering: Vernunftkult, revolutionskalender, stängda kyrkor.
• Sociala reformer: Avskaffade slaveri i kolonier (1794), gav medborgerliga rättigheter till judar, protestanter, skådespelare; införde skilsmässa, sekulär utbildning.
• Priskontroller (Maximum): Spannmål, bröd, löner.

Fraktioner & Säuberningar

• Girondiner utesluts (jun 1793) → avrättas (okt 1793).
• Hébertister (ultraradikala) guillotineras (mar 1794).
• Dantonister (moderata) avrättas (apr 1794).
• Termidor-reaktionen (jul 1794): Robespierre faller; Konventet överlever.

Arv

Utkastade år III:s konstitution (1795) → Direktoriatet. Första experiment i demokratisk republikanism; också inkubator för statsterror. Dess retorik om frihet, likvärdighet och folksuveränitet formade om modern politik.