Vad gjorde den fientliga krisen i Iran med den amerikanska opinionen?

Inledningsvis ökade krisen president Carters popularitet. Amerikaner var arga över att deras medborgare hölls som gisslan, och de samlades kring presidenten medan han arbetade för att säkra deras frigivning. Carters godkännandebetyg, som hade halkat innan krisen, steg kraftigt i efterdyningarna.

Men när krisen drog ut på tiden och gisslan förblev i fångenskap började opinionen vända sig mot Carter. Amerikanerna blev allt mer frustrerade över hans oförmåga att säkra gisslans frigivning, och de började skylla på honom för krisen. Carters godkännandebetyg sjönk, och han förlorade slutligen presidentvalet 1980 till Ronald Reagan.

Gisslan i Iran hade också en bestående inverkan på amerikansk utrikespolitik. Det gjorde amerikaner mer misstroende mot andra länder och mer tveksamma till att ingripa i internationella konflikter. Det bidrog också till uppkomsten av en mer konservativ utrikespolitik i USA.

Utöver dessa specifika effekter hade gisslankrisen i Iran också en mer allmän inverkan på det amerikanska samhället. Det gjorde amerikaner mer medvetna om farorna med terrorism och mer oroade över säkerheten i deras land. Det ledde också till ett minskat förtroende för regeringen och en större känsla av cynism om amerikansk utrikespolitik.

Gisslankrisen i Iran var en stor händelse som hade en djupgående inverkan på den amerikanska opinionen och utrikespolitiken. Dess effekter märks än idag.