Preussiens sociala hierarki: Adel, prästerskap, borgerlighet, bondeklass, judar

Ståndessamhälle (Ständegesellschaft)

1. Adel (Adel) – Högsta stånd; skattefri, markägande, monopoliserade höga militära/civila poster. Delat i högadel (furstar, grevar, friherrar) och lägre adel (riddare, adelsmän).
2. Prästerskap (Klerus) – Andra ståndet; handlade religion, utbildning, välgörenhet. Delat i sekulära (biskopar, präster) och regelbundna (munkar, nunnor) präster.
3. Borgerlighet (Bürgertum) – Tredje ståndet; köpmän, hantverkare, yrkesverksamma. Växande ekonomiskt inflytande på 1700-talet.
4. Bondeklass (Bauern) – Lägsta ståndet; i stort sett trälar bundna till marken, föremål för tunga avgifter, ingen rörelse- eller yrkesfrihet.
5. Judar – Juridiskt distinkta minoritet; uteslutna från markägande, offentliga ämbeter, skråväsende och intergifte med kristna fram till 1800-talets frigivningsedikter.

Denna rigida hierarki bestod fram till Stein-Hardenberg-reformerna (tidigt 1800-tal) började rivas ner.