Västeuropa år 1500: Befolkningsåterhämtning och ekonomisk expansion

Påståendet är historiskt korrekt. År 1500 hade Västeuropa återhämtat sig från Svarta döden (1347–1351, 30–50% dödlighet) och gått in i en lång ekonomisk uppgång som förebådade tidig modernitet.

Demografisk återhämtning

Före pest (1300): ~75–80M. Efter pestens dal (1400): ~50–55M. 1500: ~65–70M — närmar sig prekrisnivåer. Drivkrafter: minskat peståterkomst (karantän, immunitet), jordbruksvinster (trefält → växelbruk, nya grödor), bonde förhandlingskraft (arbetskraftsbrist → högre löner, omvandling av tjänst till hyra), stadsåterhämtning.

Ekonomisk vitalitet

• Handelsexpansion: Hansa (Östersjön/Nordsjön), Medelhavsgalejor, Portugisiska afrikanska/indiska oceanfärder (da Gama 1498), Columbus (1492).
• Finansiell innovation: Växlar, dubbel bokföring (Pacioli 1494), statsskuld (Venedig, Genua), bankfamiljer (Fugger, Medici).
• Teknologi: Tryckpress (Gutenberg ~1450 — 20M böcker 1500), krutartilleri, förbättrad skeppsbyggnad (karavell, styrruder), gruvteknik (Schwaz, Kutná Hora).
• Textilier: Flamländska/engelska vadmal, italienska siden — protoindustriella utlagringssystem.
• Gruvdrift: Silver (Joachimsthal, Potosí efter 1545) — prisrevolution bränsle.

Strukturell skifte

Feodalism → tidigt kapitalism. Köpmanklass stigande. Statscentralisering (Frankrike, England, Spanien). Renässanshumanism omformar kunskap. Rötterna till Den stora avvikelsen ligger här.

1500 var ingen topp – det var en ramp.