Största hinder för tysk enhet: Österrike vs Preussen rivalitet

Det grundläggande hindret för tysk enhet var dualismen mellan Österrike och Preussen – de två stora tyska makterna som tävlade om hegemoni över den tysktalande världen.

Kernkonflikten

• Österrike: Fleretnisk rike (tyskar, ungrare, tjecher, polacker, italienare, sydslaver); Habsburg-dynastin; katolikt; konservativt; blickade mot Balkan/Italien.
• Preussen: Preominat tyskt; Hohenzollern-dynastin; protestantiskt; militariserat; byråkratiskt; fokuserade på Nordtyskland.

Båda hävdade ledarskapet över "Tyskland" – men deras visioner var inkompatibla.

Viktiga milepälar

• 1848–49 revolutioner: Frankfurtparlamentet erbjöd kronan till preussiska kungen (avböjde); Österrike slogs ner ungerska/tjeckiska uppror; dualismen intakt.
• 1850 Olmütz: Preussen tvingades ge upp Erfurtunionen av Österrike/Ryssland – förnedring.
• 1866 Österrikisk-preussiska kriget (Sjuveckans krig): Bismarck provokerade konflikt; Preussens nålgevär, järnvägslogistik, italienskt förbund slog Österrike vid Königgrätz. Österrike uteslöts från Tyskland; Nordtyska förbundet bildades under Preussen.
• 1870–71 Franskt-preussiska kriget: Södra stater (Bayern, Württemberg, Baden, Hessen) gick med i Nordtyska förbundet mot Frankrike. 18 januari 1871: Tyska riket proklamerades i Versailles – enhet under preussiskt ledarskap, Österrike utesluten.

Varför Österrike förlorade

Överextenderat rike, nationalistiska uppror, diplomatisk isolation (Ryssland förbittrad av krimkrigsneutralitet), och Bismarcks Realpolitik – utnyttjade nationalismen för att tjäna preussiska statsintressen.

"Den tyska frågan" löstes: Kleindeutschland (Tyskland utan Österrike) segrade över Großdeutschland.