Salinitetsjämförelse: Mexikanska Viken (36 ppt) vs Kalifornien Kust (34 ppt)

Mexikanska viken är i genomsnitt **något saltare** än Stilla havet utanför Kalifornien kusten.

Typiska Salinitetsvärden

• Mexikanska Viken: ~36 promille (ppt) eller praktiska salinitetsenheter (psu). Spann: 34–37 ppt (lägre nära Mississippi-delta, högre i Laguna Madre).
• California Current (utmed kusten): ~33,5–34,5 ppt. Kustuppvällning bringar kallare, näringsrika, något lägre salt vatten.

Varför Skillnaden?

• Ångning > Nederbörd + Avrinning: Viken är halvensluten, subtropisk, med hög ångning (~2 m/år) och begränsad utbyte med Atlanten (smala Floridastreder, Yucatán-kanalen). Nettotillförsel av sötvatten (Mississippi + regn) balanserar inte ångningen.
• California Current Dynamik: Östra gränströmd – ekvatoråtriktat flöde, kustuppvällning av subpolärt vatten (lägre salinitet, höga näringsämnen). Nettot ångning lägre.
• Flodpåverkan: Mississippi-avrinning (16 800 m³/s) gör norra viken säsongvis sötare, men total budget är ångningsdrivet.

Ekologiska Implikationer

• Vikens arter tål högre, mer variabel salinitet (euryhalina).
• Kaliforniens arter anpassade till stabil, kallare, lägre-salinitet uppvällningsregim.
• Hypoxi (död zon) i norra viken drivs av stratifiering från sötvattenlins + näringsbelastning – inte salinitet per se.

Medan skillnaden (1,5–2,5 ppt) verkar liten, speglar den fundamentala oceanografiska kontraster: ett varmt, ångningsdrivet marginalhav vs en kall, uppvällande östra gränström.