Varför mexikanska tjänstemän motsatte sig USA:s annektering av Texas

Mexikos ilska över USA:s annektering av Texas 1845 härleddes från fem sammanflätade klagomål:

1. Kränkning av territoriell integritet

Texas hade varit mexikanskt territorium sedan 1821. Mexiko erkände aldrig Texas Republikens 1836 självständighet; man såg regionen som en upprorisk provins. USA:s annektering var alltså en aggressionsakt – annektering av suveränt mexikanskt land.

2. Brott mot 1828 års gränstraktat

USA–Mexiko gränstraktat (1828) bekräftade Sabinefloden som gräns och bekräftade Mexikos suveränitet över Texas. Annektering upphävde detta traktat ensidigt.

3. Rädsla för USA:s expansionism

Mexikanska ledare (med rätt) såg Texas som en stegsten. President Polks "Manifest Destiny"-retorik och önskan om stillahavshamnar (Kalifornien, New Mexico) signalerade vidare territoriella ambitioner.

4. Förlust av kontroll över norra gränsen

Annektering modade amerikanska bosättare att trycka in i Nuevo México, Alta California och Coahuila, vilket försvagade Mexikos redan svaga håll på sina norra departement.

5. Diplomatisk ruptur

Mexiko bröt diplomatiska relationer med USA i mars 1845. Polks efterföljande truppförflyttning till den omstridda Nueces-zonen (mellan Nuecesfloden och Rio Grande) utlösde mexikansk-amerikanska kriget (1846–48), som kostade Mexiko >50 % av dess territorium.

I mexikanskt minne förblir annekteringen den ursprungliga synden för USA:s imperialism i Nordamerika.