Uruguays väg till oberoende från Spanien

Uruguays oberoende var en flertalet decennier lång process (1810-tal–1828) som innebar regionala krig och diplomati:

1. 1776–1810: Del av Vireriket Río de la Plata (Buenos Aires).
2. 1806–07: Brittiska invasioner avvisade; lokala miliser (ledda av José Gervasio Artigas) får självförtroende.
3. 1810: Majrevolutionen i Buenos Aires; Montevideo stannar lojalistisk – klyfta uppstår.
4. 1811: Artigas leder orientalisk (uruguayansk) uppror; bildar autonom regering.
5. 1811–1820: Artigas kämpar mot spanjorer, portugiser och Buenos Aires-centralister; blir "Protector of the Free Peoples."
6. 1815: Kongressen för de fria folkena förklarar oberoende från Spanien.
7. 1821: Brasilien (f.d. Portugal) annexerar Uruguay som Cisplatina-provinsen.
8. 1825: Treinta y Tres Orientales (Juan Antonio Lavalleja) invaderar från Argentina, startar Cisplatinakriget.
9. 1828: Fördraget i Montevideo (UK-medlad) erkänner Uruguay som oberoende buffertstat mellan Argentina och Brasilien.

Full suveränitet uppnådd 1828; första konstitution 1830.