North Carolina: Brittisk koloni, inte styrd av en imperial makt

Inget land var "imperial härskare" över North Carolina

North Carolina var en brittisk koloni från 1653 (Albemarle-bosättningar) till 1776, då den blev en av de ursprungliga tretton USA-delstaterna.

Kolonial tidslinje

• 1653: Första permanenta europeiska bosättningar (Albemarle Sound) av virginier
• 1663: Carolina Charter (Karl II beviljar till 8 Lords Proprietors)
• 1712: North Carolina skildes från South Carolina administrativt
• 1729: Blev kronokoloni (Kronan köpte ut Proprietors)
• 1776: Halifax Resolves (första koloni att auktorisera självständighetsröstning); 13:e stat att ratificera konstitutionen (1789)

Varför inte "Imperial härskare"?

• "Imperial" antyder imperium som styr distinkta territorier (t.ex. British Raj i Indien)
• Amerikanska kolonier ansågs integrala delar av det brittiska metropolitana systemet, inte imperiala besittningar
• Kolonister hade rättigheter som engländer (kartor, församlingar, common law)

Andra europeiska krav

• Spanska: Tidig utforskning (Ayllón 1526), ingen permanent bosättning
• Franska: Påstod västra områden (Louisiana), ingen NC-närvaro

North Carolinas väg: Brittisk koloni → USA-delstat. Ingen imperial härskare.