Värdet av regnskogar – varför de är livsviktiga

Amazonasskogen är världens mest kända regnskog, men det finns andra – i Centralamerika, Afrika, Sydostasien, Australasien och Nordamerika. Amazonen sträcker sig över flera sydamerikanska länder och är hem för över 30 % av alla kända djur- och växtarter, många unika för området.

Hot mot miljön

Regnskoger täckte en gång 14 % av jordens yta; idag är det knappt 6 % kvar. Avskogning för trä, boskapsskötsel och jordbruk drar ner på detta. Regnskoger producerar över 20 % av världens syre genom att omvandla koldioxid. Enligt WWF kan mer än hälften av Amazonen vara borta 2030. Varje år förloras miljoner arter som potentiellt håller nyckeln till mediciner och hållbar matproduktion.

Vetenskapliga upptäckter

Nästan 70 % av receptbelagda läkemedel härstammar från växter, men bara 1 % av regnskogens växter har testats vetenskapligt. Redan nu finns behandlingar mot malaria, glaukom och leukemi. Forskare tror att regnskogen kan berga botemedel mot cancer, AIDS och andra sjukdomar.

Matkällor

Det finns över 3 000 fruktsorter i regnskogen; västvärlden använder 200, urfolk 2 000. Många basvaror i våra kök kommer härifrån: apelsin, avokado, fikon, tomat, kokosnöt, potatis, ris. Kryddor som vanilj, peppar, ingefära och kanel har också sitt ursprung här – alla rika på antioxidanter och näringsämnen.

Bevarande och förnyelse

Regnskogen kan ge oändliga fröresurser för att återskapa översvämningsområden. Hållbart skördade livsmedel (fisk, nötter, spannmål, kryddor) kan mata världen. Urfolks kunskap – weitgehend outnyttjad av vetenskapen – kräver att deras miljö och livsstil bevaras. Urbefolkningen i Amazonen minskade från 6–9 miljoner (1500-talet) till ca 250 000 idag.

Exempelvis Trumpetträdet (Cecropia) används traditionellt mot ormbett, högt blodtryck och diabetes; nu undersöks det mot cancer och fetma. Att skydda regnskogen är att skydda en unik ekosystem vars fulla potential vi knappt förstår.