Språk i Stilla havsöarna: Polynesiska, mikronesiska, melanesiska och koloniala

Språklig mångfald över Oceanien

Stilla havsöarna är värdar för hundratals språk över tre stora inhemska familjer plus koloniala språk.

1. Polynesiska språk (Centrala/Södra Stilla havet)

• Hawaiianska (Hawai'i)
• Māori (Nya Zeeland)
• Samoanska (Samoa, Amerikas Samoa)
• Tonganska (Tonga)
• Tahitiska (Franska Polynesien)
• Cooköarnas Māori, Niueanska, Tuvaluanska, Tokelauanska
• Hawaiianskt teckenspråk

2. Mikronesiska språk (Västra Stilla havet)

• Chamorro (Guam, CNMI)
• Chuukesiska, Kosraeanska, Pohnpeianska, Yapesiska (FSM)
• Gilbertesiska / Kiribati (Kiribati)
• Marshallesiska (Marshallöarna)
• Nauruanska (Nauru)
• Palauanska (Palau)

3. Melanesiska språk (Sydvästra Stilla havet)

• Fijianska (Fiji)
• Bislama (Vanuatu – kreol, officiell)
• Tok Pisin (Papua Nya Guinea – kreol, officiell)
• Hiri Motu (PNG – lingua franca)
• Salomonöarnas Pijin
• Hundratals papuanska & austronesiska vernaculära (PNG ensamt: 800+)

4. Koloniala / Officiella språk

• Engelska: USA (Hawaii, territorier), Australien, NZ, PNG, Fiji, etc.
• Franska: Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis & Futuna
• Spanska: Guam (historiskt), Påskön (Chile)
• Holländska: Aruba, Curaçao, Sint Maarten (Karibien, inte Stilla havet)
• Portugisiska: Östtimor (Sydostasien/Stilla havet rand)
• Japanska: Bonin/Ogasawara (historiskt)

Vitalitetsstatus

Många inhemska språk är hotade. Revitaliseringsinsatser: Māori (Kōhanga Reo), Hawaiianska (Pūnana Leo), Fijianska, Tok Pisin/Bislama expanderar som lingua francas.