Varför Vita havet kallas ett "hav" (fast det är en vik)

Vita havet (Beloye More) är ett **marginalhav av Arktiska oceanen** på Rysslands nordvästkust — geologiskt en **vik** (djup indragen, omgiven av land på tre sidor: Kola halvön, Kanin halvön, fastlandet). Men "hav" fastnade av anledningar:

1. Historisk användning: Pomorer (ryska bosättare) kallade det Studoynoye More ("Kalla havet") eller Beloye More ("Vita havet") redan 1500-talet. "Hav" antydde navigerbart, saltvatten, kopplat till ocean — till skillnad från sjöar.
2. Säsongvis is täckning: 6–7 månader/år fruset vitt. "Vitt" = isutseende. Namnet beskrev **vintertillståndet**, inte vattenfärgen.
3. Internationell rätt: UNCLOS behandlar det som ett **hav** (interna vatten baslinje över dess mun). "Vik" har ingen distinkt juridisk status.
4. Hydrologi: Tidvatten (upp till 2 m), salinitet 24–30 psu (lägre än havet p.g.a. flodinflöde: Northern Dvina, Mezen, Onega), distinkta cirkulation. Beteer sig som ett hav.
5. Ekonomisk vikt: Stora hamnar (Arkhangelsk, Severodvinsk, Belomorsk), örlogsbaser (Norra floten), fiske, sjöfart (Vita havet–Baltiska kanalen). "Hav" ger strategisk tyngd.

Slutsats: Geomorfologiskt en vik. Historiskt, juridiskt och funktionellt ett hav. Namn lever ofta längre än precisa definitioner.