Rysslands befolkningshistoria: Tillväxt, katastrofer, nedgång & prognos

Rysslands demografiska utveckling speglar dess dramatiska historia:

Före 1800-talet: Expansion & volatilitet

• 1500–1600: ~10 M → 25 M (territoriell expansion, jordbruksvinster, relativ fred).
• 17–18:e århundrade: Saktare tillväxt – hungersnöder, epidemier, krig (Smutstiden, Stora nordiska kriget).

1800-talet: Snabb tillväxt

• 1800–1850: 35 M → 55 M (leibeigareformer, lägre dödlighet, kolonisation).
• 1850–1900: 55 M → ~130 M (industrialisering, järnvägar, medicinska framsteg) – men hungersnöder (1891–92) och rysk-japanska kriget (1904–05) orsakade toppar.

1900-talet: Katastrofer & återhämtning

• 1914: ~170 M (Ryska imperiet i topp).
• VW + Revolution + Inbördeskrig + Hungersnöd (1914–1922): ~15–20 M överdödlighet.
• 1930-talet: Kollektiviseringshunger (Holodomor i Ukraina, Kazakstan) — ~5–7 M döda.
• VWII (Fosterländska kriget): ~27 M sovjetiska döda (8–10 M militära, 17–19 M civila) — katastrofal demografisk grop.
• Efterkrigs babyboom: Snabb återhämtning; 1950: ~180 M → 1990: ~290 M (SSSR).

Efter Sovietunionen (1991–nutid)

• 1991–2008: "Ryska korset" — döda > födda; förväntad livslängd rasade (män <60); ~5 M nettoförlust.
• 2008–2020: Stabilisering; pronatalistisk politik (mödrakapital), invandring från f.d. SSSR, minskad dödlighet. Befolkning ~146 M (2020).
• 2022–nutid: Krig i Ukraina, mobilisering, emigrasjon, COVID — förnyad nedgång. 2023: ~144 M (Rosstat).

Prognoser (FN/Rosstat)

• 2050: 130–135 M (mediumvariant).
• 2100: 110–120 M — åldrande, låg fertilitet (1,5 TFR), om inte invandring/reformer vänder trenden.

Rysslands befolkningshistoria är en av expansion, katastrofala förluster, delvis återhämtning och nu strukturell nedgång – unik bland stormakter.