Flodekosystem: Djur som kallar flytande vatten hemma

Liv i strömmen: Flodbiologisk mångfald

Floder är dynamiska sötvattenekosystem som stödjer diverse samhällan anpassade efter flöde, syre, temperatur och substratgradient.

Fiskar (dominanta ryggsträngsdjur)

• Kallvatten: Öring, lax, arr, harr, sik (högt O₂, lågt temp)
• Kallvatten (coolwater): Gädda, gädda, abborre, abborre
• Varmvatten: Mal, karp, storabborre, solfiskar, elongator
• Vandrande: Lax, shad, stör, ål, nejonöga (anadrom/katafrom)

Amfibier (bioindikatorer)

• Groda, paddor (parning i lugna backvatten)
• Salamandrar, vattensalamandrar (strandnära, larvstadium vattenlevande)
• Känsliga för förorening, UV, chytridsvamp

Kräftdjur

• Sköldpaddor: Solande (målad, slider, karta), snappande, mjukskaliga
• Ormar: Vattenormar (Nerodia), snokar, cottonmouths (söder)

Ryggradslösa (matnätets fundament)

• EPT-taxa (föroreningkänsliga): Dagsländor (Ephemeroptera), stenfluge (Plecoptera), växtlarver (Trichoptera)
• Övriga: Trollsländor/vattensjungfrur, knottar, svartmyggor, skalbaggar, flodkräftor, räkor, musslor, sniglar

Fåglar (ripariana specialister)

• Vadvågare: Häger, silohäger, rördrom
• Fiskare: Kungsfiskare, fiskgjuse, skärfluga
• Sångfåglar: Dippare (vattenföda), sångare, flugsnappare (ripariana häckare)
• Vattenfåglar: Ankor, gäss (flyttning, häckning)

Däggdjur

• Halvackvatiska: Utter, bäver, bisam, mink, vattenträdmöss
• Ripariana: Hjort, tvättbjörn, björnar (föda korridorer)

Ekologisk zoning

• Källströmar: Kall, branta, högt O₂ – öring, stenfluge, groppingar
• Mellanolopp: Mångfaldiga, produktiva – abborre, darters, musslor
• Slättmarker: Varm, långsam, siltig – mal, gar, bowfin, våtmarker

Flodhälsa = biodiversitetsintegritet. Att skydda flödesregimer, koppling och vattenkvalitet upprätthåller dessa samhällen.