Hur drar människor floder och hav?

- Fabriker och industrier släpper ofta ut orenat eller delvis renat avloppsvatten i floder och hav, innehållande skadliga kemikalier och föroreningar som tungmetaller, lösningsmedel och giftiga föreningar.

– Dessa ämnen kan störa akvatiska ekosystem, förorena vattenkällor och skapa hälsorisker för människor och marint liv.

2. Avlopp och avloppsvatten

- Otillräcklig rening av avloppsvatten och utsläpp av orenat avloppsvatten i vattendrag kan leda till höga halter av organiskt material, patogener och näringsämnen.

- Överskott av näringsämnen, som kväve och fosfor, orsakar algblomning som bryter syrehalten och påverkar vattenkvaliteten negativt.

– Obehandlade patogener från avloppsvatten utgör allvarliga hälsorisker, särskilt i kustområden och samhällen som är beroende av närliggande vattenkällor.

3. Avrinning från jordbruket

- Gödselmedel, bekämpningsmedel och andra jordbrukskemikalier som används i jordbruket kan sköljas ut i floder och hav genom ytavrinning.

– Överskott av näringsämnen från gödningsmedel kan orsaka algblomning, medan bekämpningsmedel kan skada vattenlivet och förorena vattenkällor.

– Silt och jorderosion från jordbruksmark kan också grumla vatten, kväva korallrev och sjögräsbäddar och skada vattenlevande livsmiljöer.

4. Olje- och bränslespill

– Olyckor med oljetankfartyg, offshoreplattformar och rörledningar kan resultera i stora oljeutsläpp som ödelägger marina ekosystem.

– Olja bildar ett lager på vattenytan som förhindrar solljus från att nå undervattensväxter och påverkar hela näringskedjan.

- Fåglar, marina däggdjur och andra vilda djur kan drabbas av oljeförorening, vilket leder till hälsoproblem eller dödsfall.

5. Plastföroreningar

- En av de vanligaste föroreningskällorna i haven är plastavfall, inklusive engångsplaster som påsar och sugrör.

– Plastskräp samlas i vattendrag, trasslar in det marina livet och bryts ner till mikroplaster som kommer in i näringskedjan.

– Mikroplaster kan absorbera och koncentrera giftiga ämnen, vilket utgör ett hot mot människors hälsa om de konsumeras via fisk och skaldjur.

6. Avskogning och förändringar i markanvändning

- Röjningen av skogar och våtmarker för jordbruk, urbanisering eller utveckling förändrar vattenflödesmönster och ökar sediment och näringsavrinning.

– Avskogning kan störa den naturliga filtreringsprocessen och erodera flodstränder, vilket leder till ökad sedimentering och vattenföroreningar.

7. Nedskräpning och felaktig avfallshantering

- Slarvig kassering av skräp, cigarettfimpar, matavfall och annat skräp på land letar sig så småningom ut i vattendrag.

– Kustsamhällen och strandbesökare bidrar ofta till nedskräpning, påverkan på havsmiljöer och estetiskt värde.

8. Överfiske och bifångst

– Överfiske kan utarma fiskpopulationer och störa balansen i marina ekosystem.

- Fiskeredskap och metoder som bottentrålning och drivgarn kan skada havsbottnens livsmiljöer och resultera i bifångster, oavsiktligt fånga icke-målarter.

- Kasta fiskeredskap, känt som "spökfiske", kan fortsätta att fånga och döda marint liv långt efter att det har tappats bort eller övergivets.

9. Sjöfart och marina aktiviteter

- Sjöfarten kan bidra till föroreningar genom oljeutsläpp, bottenfärger som används på fartygsskrov och utsläpp av avloppsvatten.

– Barlastvatten från fartyg kan introducera främmande arter till nya miljöer, potentiellt störa lokala ekosystem och tränga undan inhemska arter.

10. Klimatförändringar

– Klimatförändringar har kaskadeffekter på vattenkroppar, inklusive ökade havstemperaturer, höjning av havsnivån, havsförsurning och störda vädermönster.

– Varmare vatten stressar det marina livet, skadar korallreven och påverkar utbredningen och överlevnaden för olika vattenlevande arter.

– Smältande glaciärer och inlandsisar bidrar till utspädning av sötvatten och stör den känsliga balansen i marina ekosystem.