Vem finansierade Japan i WWII? Bank of Japan & Finansministeriet – Inhemsk mobilisering

Japans WWII krigsmaskin finansierades nästan helt inhemskt – genom ett strikt kontrollerat finansiellt system orkestrerat av två institutioner:

🏦 1. Bank of Japan (BOJ) – Penningmotorn

• Krigsobligationer: Massiv emission (Patriotiska obligationer, Nationella försvarobligationer) – sålda till allmänhet, banker, företag via orubbliga kampanjer
• Penningexpansion: Pengar i cirkulation triplade (1937–1945) – direkt lån till staten
• Ränteundertryckning: Kapade låga för att verbilliga skuldtjänst
• Valutakontroll: Hanterade guld/silverreserver; allokerade valuta för kritiska import (olja, gummi, stål)

📋 2. Finansministeriet (MoF) – Fiskalmotorn

• Skattehöjningar: Inkomst, bolag, arv, konsumtion – toppskatt >80 %
• Utgiftsomställning: Civilt → militärt (80 %+ av budget 1944)
• Priskontroller & rationering – undertryckte inflation (officiellt); svarta marknader blomstrade
• Okupationsvaluta – utfärdad för okuperade territorier (Southern Development Bank)

💰 Den finansiella arkitekturen

• Postalsparande, Nationella sparande – ledde hushållssparande till staten
• Stadsbanker (zaibatsu-kopplade) – styrde lån till ammunitionsfabrik, skeppsbyggnad
• Industrikombinat (Mitsubishi, Mitsui, Sumitomo) – själffinansierade via ackumulerade vinster + BOJ-fönster

🚫 Inget meningsfullt utländskt finansiering

• Förkrig: Vissa UK/USA-lån (1920–30-tal) – defaulterade / avvisades
• 1937 vidare: Kapitalkontroller, tillgångsfrysningar – stängt finansiellt system
• Ingen tillgång till London/NY-marknader efter 1941

📉 Kollapsen

• 1945: Pengarmängd 12x 1937; reallöner -50 %; hyperinflation undertryckt endast av kontroller
• BOJ-tillgångar: ~70 % statsobligationer
• Efterkrig: Dodge Line (1949) – fast växelkurs, balanserad budget, avslutade BOJ-finansiering

Japan finansierade WWII genom att monetarisera sin egen framtid – utvinna sparande, trycka pengar, konsumera kapital. BOJ och MoF var arkitekterna. Inga utländska kreditgivare räddade dem.