Den ursprungliga Ferrishjulets resa: Chicago 1893 → St. Louis 1904 → Skrot

George Washington Gale Ferris Jr.:s 264-ft hjul (1893 World's Columbian Exposition) hade en kort, händelserik efterliv.

Tidslinje

1. 1893 (maj–okt): Chicago, Midway Plaisance — 1,4M åkare, $726K intäkt (50¢/åk). Tekniskt mästerverk: 45-ft axel, 36 vaggoner (60 personer var), 2 000 HP ånga.
2. 1894–95: Demonterad, förvarad (Chicago). Skuldtvister (Ferris dog 1896, bankerutt).
3. 1895–1903: Återuppbygd på Lincoln Park, Chicago (Clark St. & Wrightwood Ave.). Norra sidan attraktion. Måttlig framgång.
4. 1904: Såld, flyttad till St. Louis World's Fair (Louisiana Purchase Exposition). Återmonterad med starkare stål. Utställningens centrum.
5. 1906: Utställning slutade. Demonterad. Ej återuppbyggd. Delar sålda som skrot ($1 800). Axel återlämnad till Chicago (skrotad 1918).

Varför det slutade

• Hög driftskostnad vs. minskande nyhetsvärde
• Ingen permanent plats/ägare
• Ferris död (1896, typhus, 37) lämnade ingen champion
• St. Louis-utställningsskuld; avmontering krävdes

Arv

• "Ferris wheel" = generisk term
• Moderna ättlingar: London Eye (443 ft), High Roller (550 ft), Ain Dubai (820 ft)
• Originalaxel på Smithsonian? Nej — skrotad. Repliker vid Navy Pier (Chicago), Museum of Science & Industry (modell)

Överlevande artefakter

En originalvagn (restaurad) på Henry Ford Museum (Dearborn, MI). Konstruktionsritningar på National Archives.