Föregångare till stenborgar: Tidiga medeltida befästanden

Innan stenborgar dominerade (1100–1500-tal) använde Europa tidigare befästningstyper:

1. Motte-och-bailey-borgar (1000–1200-tal)

• Motte: Konstgjord jordhögg (5–30 m högt) med trä-torn (keep) på toppen.
• Bailey: Insluten gård på foten, omgiven av palisad och grav.
• Snabba att bygga (veckor); trä/jord; sårbara för eld, röta, belägningsmaskiner.
• Normanniska erövringen spridde dem över England, Wales, Irland, Lägern.

2. Ringverk (1100–1300-tal)

• Cirkulär/oval vall och gravuppsättning; ingen motte.
• Inre bailey (herres sal, kapell) + yttre bailey (stall, förråd).
• Starkare än motter på plan mark; mindre vanliga.
• Exempel: Sully (Frankrike), Castleton (England).

3. Tidiga stenkeeps (1000–1100-tal)

• Övergång: sten-torn på motte (skal-keep) eller fristående stor torn (donjon).
• White Tower (Tower of London, 1078), Colchester, Rochester.
• Brandskyddade, imponerande, men dyra; bara rika herrar/kungar.

4. För-borg-befästanden

• Höjdborgar (järnålder) – Flervalliga jordverk; återanvända i tidig medeltid.
• Romerska läger & murar – Återockuperade (t.ex. Portchester).
• Vikingaringborgar (Trelleborg-typ) – Geometriska, kortlivade.
• Byzantinska/slaviska fästningar – Trä/sten-hybrider.

Stenborgar (ringmur, mur-torn, porthus, koncentriska designer) ersatte dessa när belägnings-teknik (trebuchet, kanoner) och aristokratisk visning krävde mer permanent, försvarbara och prestigefylld arkitektur.