Skogsförlust i Sydvästasien och Nordafrika: Mänskliga drivkrafter dominerar

Djurskadad skogsförlust är ingen betydande drivkraft i Sydvästasien (Mellanöstern) och Nordafrika (MENA). Regionens skogstäckning är redan låg (~1–5 % av landareal), och de primära krafterna bakom avskogning och degradering är antropogena.

Huvudorsaker till skogsförlust

• Jordbruksexpansion: Omvandling till åkermark (regnberoende och irriterad), särskilt i bördiga zoner (Maghreb-kust, Levanten, Tigris-Eufrat, Kaspiska Hyrcanska skogar).
• Överbetning: Husdjur (får, getter) betar förhindrar regenerering — detta är mänskligt hanterad djurpåverkan, inte vilda djur.
• Ved/kolinsamling: Landsbygdens energibehov; olaglig avverkning.
• Urbanisering/Infrastruktur: Kustsprawl, vägar, dammar, turismutveckling.
• Skogsbränder: Mest mänskligt antända (oaktsamhet, brandstiftning); förvärras av klimatförändring (hetta, torka).
• Konflikt/Krig: Militära operationer, flyktingläger, sammanbrott av förvaltning (Syrien, Jemen, Libyen, Irak).
• Klimatförändring: Utorrning, avdöning, skadedjurutbrott (t.ex. ceder-vävgarnflugan i Libanon/Turkiet).

Var djur faktiskt spelar roll

• Invasiva arter: t.ex. Acacia spp., Prosopis juliflora (mesquite) konkurrerar ut inhemsk vegetation — sprids av husdjur/vilda djur.
• Överrepresenterade inhemska ätare: Sällan; t.ex. vildsvin i vissa återskogningsområden — men mindre än mänskliga drivkrafter.

Viktiga skogsekosystem i riskzon

• Kaspiska Hyrcanska blandskogar (Iran/Azerbajdzjan) — UNESCO; avverkning, jordbruk.
• Mediterrane skogar (Maghreb, Levanten) — ek, tall; brand, betning, sprawl.
• En/olivskogslandskap (SV Arabien, Jemen, Oman) — överbetning, avverkning.
• Mangrovar (Rödhavet, Viken) — kustutveckling, förorening.

Bevarandearbete fokuserar på hållbar markanvändning, brandhantering, betesreglering, återskogning och skyddade områden — inte vilddjurskontroll.