När utvecklade Spanien en stark centralregering? 1700-talets Bourbonreformer

Spanien saknade en stark centralregering tills 1700-talet.

Före 1700: Sammansatt monarki

• Habsburg-styre (1516–1700): Kronor av Kastilien, Aragon, Navarra, Portugal (1580–1640), Neapel, Sicilien, Milano, Nederländerna, Amerika — var och en med egna lagar (fueros), cortes, skattesystem, språk.
• Kungen styrde via råd (Rådet för Kastilien, Aragon, Indien, etc.) — förhandlade med lokala elit.
• Svag fiscal-militär kapacitet; upprepade konkurser; uppror (Katalonien 1640, Portugal 1640, Neapel 1647).

1700–1714: Spanska tronföljdskriget

Bourbon Philip V (Louis XIV:s make) vinner tronen; Österrike får Spanska Nederländerna/Italien.

Bourbonreformer (1707–1788)

• Nueva Planta-dekreten (1707–1716): Upphävde aragonesiska/katalanska/valencianska/majorcanska fueros; införde kastilianska lagar, språk, administration.
• Intendenter (1718+): Kungliga tjänstemän som kringgick lokala elit för skatt, rättvisa, militär.
• Centraliserade ministerier: Utrikes, Krig, Sjö, Indien, Skatt (1714+).
• Militärreform: Regementer, officerscorps, kaserner.
• Ekonomiska: Fria handel inom riket (1765, 1778), gruvåterupprättande, jordbrukssällskap.

Resultat

Vid Karl III (1759–88) var Spanien en centraliserad absolutistisk stat med enhetlig administration — möjliggörde senare liberala/konstitutionella kamper (1812 Cádiz-konstitutionen).